Hovawart är en gammal tysk ras och var redan på medeltiden en populär sällskapshund. Hovawart betyder gårdvar och namnet kommer ifrån tyskans: hova = gård och wart = väktare.

Redan på 1800-talet hade man Hovawart, då och även senare med inblandning av andra raser. Målet var redan då att få fram en robust och rörlig hund med goda väktarinstinkter. Förutom att den var en uppskattad familjemedlem användes den som draghund och hjälpte familjen att vakta hemmet.

1922 började några tyska uppfödare (under ledning av Curt F. König) att intressera sig för rasen och beslöt sig för att återkonstruera den. I de gamla bergsbyarna hittades enstaka exemplar, sen började ett omfattande avelsarbete.
1937 blev Hovawart godkänd som ras av den tyska kennelklubben. Rasen blev verkligen populär.

Vid andra världskriget fick rasen en enorm nedgång. 1947 började rasen att långsamt öka igen. Hovawarten hade uppblandats ganska friskt av andra raser under kriget. Det var ett tungt arbete som rasvännerna hade framför sig.

1964 slöts rasen till brukshundsgruppen i Tyskland.

Rasen kom till Sverige genom Ulrika Borg (kennel Hejderidarens) som 1967 importerade en svart tik vid namnet Cara von Goldigtor från Schweiz. Året efter kom Boy von Goldigtor.

1970 registrerades den första kullen hovawart i Sverige. Under 70-talet började fler uppfödare att intressera sig för rasen.

Årligen registreras 160 - 200 Hovawart i Sverige, en siffra som hållit sig relativt konstant de senaste åren. Uppskattningsvis finns cirka 2.000 hundar i Sverige.